Kommer ni håg vintern 2009-2010

Isvintern 2009/2010 blev en utmaning för Sjöfartsverkets isbrytarverksamhet. I Sjöfartsverkets årsrapport
SAMMANFATTNING AV ISVINTERN OCH ISBRYTNINGSVERKSAMHETEN 2009/2010 finns en sammanfattning av vintern 2009-2010. Några klipp ur den

Vintern 2009-2010 såg till en början ut att bli en  lindrig isvinter. Temperaturen på ytvattnet i november var relativt hög och någon större isbildning fanns inte. Normalt brukar skärgårdsisen i Bottenvikens skärgårdar lägga sig i slutet av november, men under denna senhöst fanns endast enstaka rapporter om tunn nattgammal is. Isbildningen i de norra kustområdena inleddes på allvar först i början av december. Isläggningen under resterande del av december följde mönstret för en lindrig eller mycket lindrig isvinter.

I januari 2010 förändrades läget totalt, mycket kall luft även över landets södra delar under de två första januariveckorna. Resultatet lät inte vänta på sig. Redan den 8 januari var både Bottenviken och Norra Kvarken helt täckta av is, omkring en månad tidigare än förra året men endast några dagar tidigare än normalt.

 Omkring den 10 februari påbörjades en period med kraftig isbildning till sjöss i Ålands hav. En vecka senare var det endast ett litet område i centrala delen av Bottenhavet som inte var istäckt. Längs västkusten fanns då stora områden med upp till 15 cm tjock is. Isen sträckte sig långt ut förbi Skagen och vidare norrut till sydnorska kusten. Isutbredningen längs västkusten nådde sitt maximum den 17 februari. En vecka senare var hela Bottenhavet islagt. 

De kraftiga nordvindarna, omkring 20 m/s den 3-4 mars, medförde särskilt svåra isförhållanden i Ålands hav, då det kompakta istäcket pressades söderut med stor kraft. En mycket svårforcerad stampisvall bildades längs en glidkant i Stockholms norra skärgård utanför Tjärven, i vilken ett flertal passagerarfartyg och handelsfartyg fastnade. Här krävdes omfattande insatser av både svenska och finska isbrytare för att reda ut den besvärliga situationen. 

BOTTENVIKEN 23/12-24/5 
Verksamheten i Bottenviken började den 20:e december med att Ale avgick från Luleå mot Karlsborg för assistans och övervakningsverksamhet. Den 28:e förflyttades Ale till Skelleftehamn och samtidigt påbörjade Frej sin isbrytningsverksamhet. 

Kylan i samband med jul och nyår innebar att isbrytarna togs i drift i rask takt, Atle den 30:e och Ymer den 6:e januari i samband med att Ale avgick mot Gävlebukten och Frej till Norra Kvarken. Atle och Ymer, tillsammans med finska isbrytare, svarade för assistansverksamheten fram till mitten av februari då Ymer avgick mot N. Bottenhavet och Atle mot Norra Kvarken. Frej återkom samtidigt från Norra Kvarken och under en månad var Frej ensam svensk isbrytare i Bottenviken tillsamman med fyra finska isbrytare. Under april månad var Ymer och Atle verksamma i Bottenviken och Atle avslutade sin säsong den 24:e, i samband med att Ale återkom från Vänern. Sista assistansen genomförs den 12:e maj och därefter låg Ale i beredskap under två veckor om isen skulle driva in och bilda hinder för sjöfarten.

Hur var det då i Karlsborg denna vinter? Jag har gått igenom bilder och noteringar i arkivet. Temperaturuppgifter är hämtade från Temperatur.nu


November 2009
November var en ganska normal månad, lite plus och lite minusgrader.

December 2009
Tittar man på dygnsmedeltemperaturen i Kalix under december 2009 ser man att det var några dagar med minusgrader i början på december. Sen blev det en vecka med plusgrader igen men sen började kylan. Lite kallt men inget extremt.

I Karlsborg var läget relativt lugnt första halvan av december, Isen började sakta lägga sig och den 4/12-2009 påbörjade VIKINGEN isbrytningen i hamnen. Den 5/12-2009 såg det lite bistert ut där VIKINGEN låg vid sin f.d. kajplats men isen var inte speciellt tjock och det gick lätt att ta sig ut från Sågviken.

 Den 7/12 var det plusgrader igen och när GERARDA avgick och då krävdes ingen större insats från VIKINGEN. Förmodligen hade VIKINGEN tömt hamnen på is tidigare

.
Den 10/12 var det fortfarande plusgrader och man såg mycket öppet vatten i hamnen när STEENBANK avgick mot Spanien

Den 14/12 var det lite kärvare. Det hade varit minusgrader under några dagar och när FLINTERWAVE kom in till kaj var det -14 grader. Isen började växa.

Nästa båt in var ANKIE. Kylan gjorde att isen byggde på rätt snabbt och det här var innan muddringen så hamnbogserarens uppgift var att ta sig ut till Vålmen där normalt isbrytarna stannade. Isläget var för svårt för att VIKINGEN skulle kunna bryta ränna till Vålmen så det behövdes mer muskler.

Vintern 2009/2010 fick MarineCarrier från Piteå fick uppdrag av Billerud att sköta om hamnisbrytningen. Enligt uppgift skulle avtalet träda i kraft först den 1/1 2010 så VIKINGEN fick kämpa på fram till årsskiftet. Genom någon deal med mellan Billerud och SjöV så hjälpte I/B ALE in ANKIE till hamnen och VIKINGEN fixade isen vid kaj och hamnbassäng.

Den 21/12 såg det ut såhär när ANKIE ankom 

ALE ligger vid kajen och väntar på avgång.

Sista båten in 2009 var FLINTERBRIGHT  och även den gången fick ALE hjälpa till. Den 30/12 hade det dessutom kommit en del snö. ALE och FLINTERBRIGHT ligger vid kaj och väntar på avgång.

På nyårsafton 2009 var det dags för FLINTERBRIGHT att ta kurs mot Medelhavet. ALE och VIKINGEN assisterade. ALE tar täten

VIKINGEN hade brutit upp hamnbassängen bra så det var inga större problem för FLINTERBRIGHT att ta sig ut. Det var det sista uppdraget VIKINGEN hade den vintern. Nu hade det varit kallt i drygt två veckor och isen hade vuxit rejält.






























Nyårsafton 2009 ser VIKINGEN på när ALE lämnar Karlsborg och går ned mot Skellefteåtrakten för att hjälpa till där.

Januari 2010
Januari 2010 blev kall, inte en plusgrad under månaden. En vecka med -15 till -25 grader gjorde att isen växte snabbt.

MarineCarrier hämtade  HANS-OSKAR från Norge för att sköta isbrytningen i Karlsborg. Ägare till HO var  FISKERIKONSULENT MALOY AS som MarineCarrier ägde till 20 %. Sent den 6/1 dök HO upp och kunde assistera årets första båt AMBASSADEUR in till kaj den 7/1. Då var det rejält kallt -29 grader. Det var då för kallt att lasta så hon fick vänta till den 9/1 när det blev något varmare, bara drygt -20 grader.

Sen gick det två veckor innan det var dags för nästa båt. HANS OSKAR lämnade hamnen tillfälligt för att hjälpa EOL och Carrier 2 till Docksta.

Den 21/1 var det dags för årets andra båt i hamnen. GRIFTBORG kom in med massaved och flis till Sågkajen (som då fortfarande då var i drift).

Dagen efter lastade hon massa till Portugal vid massakajen.

Den 26/1 var det planerat att CITADEL skulle komma in och lasta 3000 ton massa till Casablanca. Nu hade det bildats massiva isvallar vid Farstugrund. ATLE gjorde ett försök att få henne i klykan för att dra henne genom vallarna men stävkonstruktionen (bulben) på CITADEL gjorde att hon inte togs sig in i klykan på ATLE och hon fick gå in till Piteå istället. Helt plötsligt fick Billerud det "angenäma" problemet att köra 3000 ton massa med bil till Piteå. Det funkade men kostade nog en slant.  Några fler båtar blev det inte under januari.

Februari 2010
Februari 2010 blev också en kall månad. Isen växte kontinuerligt men det var inga problem för HO att hålla uppe rännan och hamnbassängerna.

Första båten i februari var Frank W som kom den 3/2 med massaved och flis från Skulte. HANS OSKAR bröt upp rännan till Sågkajen.

Med sig hade HO FRANK W. Det var inte speciellt kallt (-14) den dagen men sjöröken låg ganska tät i alla fall.

Efter det att massaveden/flisen lossats vid sågkajen skulle Frank W flyttas till massakajen för att lasta massa till Spanien. Problem med motorn medförde att hon fick ligga några dygn extra vid sågkajen.Den 6/2 fick HANS OSKAR dra FRANK W från Såg- till Massakaj.

Den 8/2 avgick FRANK W och nästa dag var det dags för VISURGIS. Den 9/2 kom VISURGIS in assisterad av HO

Nu hade kommit en del snö också. Med frusna rep och pollare under snön är det lite pyssel att förtöja

Lördagen den 14/2 kom FJORDSTRAUM in med lut utan några större problem

När det var dags att börja pumpa ut luten upptäcktes det att rörledningarna på båten var frusna. Det var inte helt lätt att skaffa fram ett ångaggregat under helgen men det ordnades fram ett aggregat och sen tog det inte länge att tina upp det frusna.

PÅ söndag den 15/2 avgick FJORDSTRAUM mot Skellefteå ned hjälp av HANS OSKAR. Då var det inte mer än ca minus 7 grader kallt.

Den 16/2 kom SCOUWEBANK in för att lasta massa till Spanien.

Isläget då i Karlsborg var besvärligt men inte extremt. Isläget i övriga Sverige var mycket besvärligt och alltmer isbrytarresurser gick till att få loss fastfrusna lastfartyg och färjor. Redan den 12/2 skrev isbrytardirektören Ulf Gullne i ett mail
"Om Karlsborg skulle vara öppet vilket är tekniskt möjligt så skulle det få negativa konsekvenser för övriga hamnar och inte vara ekonomiskt försvarbart.I detta läge så måste man tyvärr prioritera och detta sker i tätt samarbete med Billerud."

SCOUWENBANK var sista båt in till Karlsborg innan hamnen stängdes. Det dröjde till den 7/4 innan hamnen öppnades igen.

För att Billerud inte skulle behöva ligga och betala för HANS OSKAR under den tiden hamnen var stängd hyrde SjöV in HO för att hjälpa till med isbrytning i Ålands Hav och Stockholms skärgård.

Men innan HO tog på sig SjöV kostym blev det ett annat uppdrag. FJORDSTRAUM fick roderproblem på väg från Karlsborg till Skellefteå och blev fast i isen utanför Skellefteå. HO fick uppdrag att bogsera henne till ett varv i  Tallin för reparation.

Här är en bild tagen av Jimmie Bohman  på VIDAR VIKING som tog några foton när HO och FJORDSTAUM passerade på väg mot Tallin.

Foto: Jimmie Bohman

Mars 2010
Mars blev också en relativt "kall" månad. Inga plusgrader under hela månaden.

April 2010
Men sen i April vände det. Den 1/4 var det plusgrader igen, det hade vi inte sett sen den 10 december 2009.

Den 1/4 meddelade SjöV att "Tisdag den 6/4 kommer isränna att brytas i den allmänna farleden från Malören via Vikströmsgrund via Halsöklippor och Trutskärsbådan till Karlsborg."

Det tog lite längre tid än beräknat så den 7/4 var det dags att öppna hamnen igen. BALDER VIKING bröt upp en ränna in till Repskärsfjärden, sen fick HANS OSKAR ta över och bryta in till hamnen.

Det blev en tuff resa för HO, det tog väl 5-6 timmar att stånga sig in från fjärden in till Massakajen. Iskrossen i rännan hade frusit rejält sen februari och det blev många back och fram för att ta sig in till massakajen.

På eftermiddag den 7/4 kunde i alla fall HO lägga trossen runt en pollare på massakajen. HANS OSKAR tog med sig en tät dimma och tidvis var det inte mycket sikt men nu var hamnen var öppnad igen.

Första båt in efter uppehållet var GOOTEBORG som kom in den 11/4 som var en strålande vårdag.
Fortfarande en hel del is i ränna och bassäng men det gick ganska lätt nu.

Den 13/4 avgick GOOTEBORG mot England.

Foto: Rolle

Foto: Rolle

I hamnbassängen blev det allt mer blått, Blått och vitt. Onsdag den 15/4 kom MAASBORG in från Luleå. Jag vet inte om skepparen var borta från geografilektionen i skolan när de gick igenom Norden men de kom i alla fall in med den finska flaggan i topp. Den byttes ut ganska snabbt mot den svenska.

Foto: Rolle

Om isproblemet ute till havs minskade ökade problemen på land. Den ordinarie Sennebogen kranen havererade ochd en mindre Volvokran fick användas.

Volvokranen hade inte kapacitet att ta hela lyft längst ut i båtarna utan de fick ofta dela på lyften och ta två paket åt gången istället för fyra. Det medförde längre lastningstider

Dessutom hade fackförbundet Pappers utlyst en övertidsblockad den 12/4. MAASBORG fick ligga i Karlsborg i nästan en vecka innan hon stävade mot Spanien via Kemi och det var dags att ta fram den finska flaggan igen. Nu behövdes inte mycket hjälp av HANS OSKAR. Den 21/4 lämnade MAASBORG Karlsborg

Foto: Rolle

ERNST HAGEDORN låg då och väntade på att få komna in och när hon kom senare den 21/4 hade hon med sig ett gäng hungriga skrattmåsar.

P.g.a. övertidsblockaden tog det ett dygn extra att lasta ERNST HAGEDORN men den 23/4 stävade hon mot Polen/Tyskland. HANS OSKAR ville lämna hamnen med ERNST men lotsarna ville att HO stannade kvar en vecka till

Sista assistansen för HANS OSKAR den här vintern blev GOUWEBORG den 29/4.

Den 21/4 var VIKINGEN klar för sjösättning. Bara att invänta kranen

Den 26/4 var det dags för VIKINGEN att hamna i sitt rätta element igen.

VIKINGEN i sjön då är det vår i hamnen.HANS OSKAR lämnade Karlsborg den 3/5 för att återkomma nästa vinter.


Vintern 2009/2010
Vintern 2009/2010 var kall i Karlsborg men inte speciellt extrem. Det som var lite ovanligt nuförtiden var den långa perioden utan plusgrader men det var inte det som stängde hamnen under några månader. Det var kylan som drabbade övriga Sverige. Under en period när det var som värst fanns det bara en svensk isbrytare här uppe som tillsammans med de finska isbrytarna skulle betjäna hela Bottenviken, övriga hade fullt upp länge söderut. Hade vintern söderöver varit normal skulle säkert Karlsborg ha varit öppen hela vintern.

Det som var ett större problem var det låga vattenståndet under vintern. Maximalt leddjupsgående var 5,7 meter vid normalvattenstånd. Räknar man om det till det verkliga vattenståndet under t.ex. januari -2010 så såg det ut så här. Det blev en del kortskeppningar och väntetider under vintern p.g.a. detta