Isbytarsafari i Luleå

Läste i länspressen att LBAB också kommer att ta ut turister på isbrytartur. Enligt artikeln är det Laponia Rederi som ligger bakom satsningen. Det blir ju i en betydligt mindre skala än POLAR EXPLORER och vänder sig troligtvis till en annan kundkrets. Icebreaker sandwich låter inte helt fel :-)

Vi får väl se hur MarineGroup som kör POLAR EXPLORER  reagerar på detta. LBAB blev ju anmälda till konkurrensverket av Marine Carrier (samma ägare som MarineGroup) 2011 när LBAB fick kontraktet för isbrytning i Karlsborg. De skrev då

"Marine Carrier AB har i skrivelse som kom in till Konkurrensverket den 14 november 2011 anfört att Luleå kommuns helägda dotterbolag Luleå Bogserbåts AB (LBAB) snedvrider konkurrensen på marknaden genom att utföra bogserings- och isbrytningstjänster i olika hamnar i Bottenviken och därmed utanför Luleå Hamn. "

Konkurrensverket utredde frågan och beslutet var väl ganska intetsägande.

"Konkurrensverkets beslut att inte utreda saken vidare innebär inte ett ställningstagande till om förfarandet strider mot konkurrensreglerna.  Mot bakgrund av de uppgifter som inhämtats i ärendet finner dock Konkurrensverket inte att det finns skäl att vidare utreda de förhållanden som påtalats i klagomålet." 

Hela beslutet finns att läsa HÄR

I det här fallet chartrar Laponia Rederi VISCARIA av LBAB men det är ju alltid lite extra känsligt när kommunala bolag är inblandade i kommersiell verksamhet. Vi får hoppas att det blir något av detta. Jag tror att det är många Luleåbor som kommer att ta chansen att se och höra när människan besegrar naturen.

Fiberbankar

I slutet på september 2015 kom SGU's (Statens Geologiska Undersökning) forskningsfartyg OCEAN SURVEYOR till Karlsborg.





























Anledningen till besöket var som Länsstyrelsen i Norrbotten skriver på sin hemsida "ett led i projektet "Fiberbankar i Norrland" som Länsstyrelserna i Gävleborgs, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län genomför tillsammans med SGU - Statens Geologiska undersökning"

Inventering av fiberbankar i Norrbotten

Vad är då fiberbankar? SGU beskriver det så här

Massaindustrin har gett ifrån sig stora mängder träfibrer och processkemikalier från de olika

utsläppskällorna vid Sveriges östkust. Fibrerna och föroreningar som är bundna till dem, ligger idag ackumulerade utanför eller nedströms de olika utsläppskällorna och bildar så kallade fiberbankar och fiberrika sediment. Massaindustrin har gett ifrån sig stora mängder träfibrer och processkemikalier som idag ligger på bottnarna i recipienterna dit avloppsvattnet släpptes ut, oftast orenat. Fibrerna och till dem bundna föroreningar ligger idag ackumulerade utanför de olika utsläppskällorna. Norrland har från 1800-talets mitt fram till 1900-talets senare hälft, haft en blomstrande skogsindustri med ett flertal pappers- och massafabriker, träsliperier och sågverk. Denna industri bidrog till en levande kulturbygd, men också till rester i form av förorenade områden.

Den snabba landhöjningen i denna del av Sverige medför att problemen inte kommer att försvinna utan bankarna kommer att utsättas för erosion i form av vågor och vind. Erosion av det fiberhaltiga bottenmaterialet kan bidra till att föroreningar som ligger begravda riskerar att spridas. Problemet med fiber och barkrester i havet är att de förbrukar mycket syre och resulterar i syrefattiga områden. Detta i sin tur påverkar bottenfauna, fiskar och andra djur som lever i havet

Fiberbank: Ett sedimentlager som nästan enbart är uppbyggt av fibrer (träfibrer som har bearbetats i produktion, framför allt massafibrer för pappers- eller boardtillverkning). En fiberbank finns ofta nära utsläppskällan och har många gånger en uppstickande form under vattenytan.
Fiberrika sediment: Ett bottenområde med naturliga sediment som har ett tydligt innehåll av fibrer eller trä- och barkflis. Fiberrika sediment är ofta utspridda över en större yta än fiberbankar och kan hittas längre bort från utsläppskällan.

OCEAN SURVEYOR parkerade vid sågkajen och låg där största del av tiden hon var i Karlsborg. Även om hon var ut på ett par uppdrag ute på fjärden var det lilla undersökningsbåten UGGLAN som var  mest i farten.

Det var gamla synder de letade efter. Antagligen går det inte att göra något åt det men genom en kartläggning vet man var det kan uppstå problem.  Några fiberbankar hittade dom inte men en hel del fiberrika sediment vilket var ganska väntat. Så här beskrivs området kring Karlsborg i rapporten:

Under de senaste decennierna har massa- och pappersindustrin satsat stora pengar på att minska utsläpp till vatten och luft. En del investeringar har varit processmässigt fördelaktiga och gett minskade kostnader. Andra investeringar har varit tvingande av myndigheternas utsläppskrav. Många av de tvingande investeringarna har varit rätt tuffa att ta för industrin och naturligtvis ställs dessa mot lönsamheten att driva fabrikerna vidare. 

Nu har rapporten från SGU's undersökning publicerats. Hela rapporten finns att läsa HÄR Ett klipp från rapporten. Se karta längre ned för områdesbeteckning..

Det känns ju lite märkligt att de högsta halterna av arsenik, kadmium, krom och koppar ligger så långt öster om fabriken. Kan utsläppen ha kommit från renseriet? Kanske råvaran var förorenad då?

Jag tolkar i alla fall rapporten som att det går att simma lugnt i havet kring fabriken. Även om en del halter anges ha tydliga avvikelser från jämförvärden ligger de fortfarande långt under de gränser som bedöms som hälsovådliga.

Varningsskylt för nedfallande skyltar

Vi drar hela historien igen

2013-12-16 satte Kalix Hamn upp sin skylt på massamagasinets vägg i hamnen intill BILLERUDKORSNÄS stora skylt

Någon gång under vintern 2015 - våren 2016 blåste en sektion av skylten ned.

I september 2016 blåste ytterligare en sektion ned. Då var det personal som jobbade på kajen men turligt nog satt de inne på kontoret då skyltdelen kom flygande.



För drygt en vecka sen var det dags för den tredje sektionen att få vingar.

Det är ju inga små plåtbitar som kommer flygande, träffas någon av dem när de kommer nedblåsande kan de lätt halshugga en människa. Man tycker att Kommunen redan när den första skyltdelen blåste  ned borde ha kollat upp fastsättningen.  BILLERUDKORSNAS skylten har ju klarat alla stormar.

Lite ditt och datt

Jag gjorde ett enkelt fotmontage med de isbrytare/bogserbåtar som ser till at vi har trafik i hamnen året runt. Jag tog också med POLAR EXPLORER eftersom den syns då och då vid Fabrikskajen. Bilden kanske inte är exakt skalenlig men stämmer ganska bra. Naturligtvis kostar en större båt mer/timme än en mindre så det jobb VIKINGEN gör så länge den kan sparar in en hel del pengar för hamnen/BillerudKorsnäs.

Som de flesta vet sköter Luleå Bogserbåts AB's VALKYRIA hamnisbrytningen i  vinter. LBAB har tre bogserbåtar som ska betjäna tre hamnar. VICTORIA i Piteå, VALKYRIA i Karlsborg och VISCARIA i Luleå. Det händer då och då att det krävs två bogserbåtar för att ta in större fartyg till Luleå. I vanliga fall tror jag att VICTORIA kör upp från Piteå för att hjälpa till. Förra veckan körde det ihop sig så VALKYRIA var tvungen att åka ned från Karlsborg till Luleå för assistansen. Det var då ALE var på väg tillbaka till Holmsund efter den korta visiten i Karlsborg. På väg ut stötte de på en stampisvall som var ganska svårforcerad för ALE. Med gemensamma krafter tog de sig i alla fall igenom vallen. Frågan är ju om VALKYRIA hade tagit sig till Luleå utan ALE. Det kanske hade gått att leja POLAR EXPLORER :-)

Det är lite sårbart att bara ha tre bogserare för tre hamnar. Det får inte bli något större haveri på någon av dem. Då blir det problem i någon hamn. Kvällen 2012-04-04 såg det mörkt ut, maskinproblem på VALKYRIA, GOOTEBORG skulle ut nästa dag och på samma resa skulle FJORDSTRAUM lastad med lut tas in.

Ett topplock skulle bytas men en avdragen bult ställde till problem med bytet. Det fanns en plan att leja in isbrytaren ALE för uppdraget.  Glädjen var stor när Chief Malmström meddelade sent på kvällen att han fixat motorn. Den felaktiga toppen ligger på golvet och den nya på plats

Motorn spann som en katt när Leif drog igång maskineriet

Sen gick allt tio gånger bättre än tåget. GOOTEBORG kom ut och FJORDSTRAUM in. De möttes vid Vålmen

LBAB har planer på att köpa en ny båt. Det hänger väl lite ihop med det planerade muddringsprojektet i Luleå.  Det jag har hört är att det är beställt en design av båten, sen återstår beställning av bygget så den är nog några år bort. Sen är ju frågan om LBAB kommer att behålla de tre båtar de har idag eller om man avyttrar en när den nya kommer. Det ju inte heller säkert att det blir LBAB som assisterar i Karlsborg efter att nuvarande kontrakt löper ut. Det blir väl en ny upphandling då.

Det har varit en del diskussioner om de isrännor POLAR EXPLORER bryter upp för turisttrafiken. Jag har kollat några resor och då har de kört samma rutt. Vid några tillfällen har de varit in till Fabrikskajen men har då gått i farleden ut från Axelsvik fram till farleden in till Karlsborg och sen gått in i den till kaj. Så här har det sett ut de senaste turerna. 

Finbesök i hamnen

Idag förmiddags kom ALE in en sväng till Karlsborg. Det är väl 5-6 år sen sist ALE var in. Det är nog första gången sen ombyggnaden av kajen.Ljuset gjorde så färgen på vattnet växlade från rött till guld

Det såg ut som att de fixade en grön boj när de låg vid kaj

Strax före tolv drog dom iväg igen

ALE stannade till vid boj Nr 3 så det kanske var den de repade och sjösatte

Efter ett par timmar kom hon in igen och som det ser ut förtöjd vid kaj för natten

Trafik i hamnen år 2016

Trafiken i hamnen blev i stort sett lika som 2015. Antalet anlöp var några färre än 2015

Godsomsättningen ökade något och landade på ca 252.000 ton

Mixen ser ut i stort sett som tidigare år. Massan står för ca 70 % av godsomsättningen

När Karl-Axel Bergström sålde in konceptet med att enbart satsa på fabrikskajen så visade han inför Kf 2012-04-16  siffror på hur godsomsättningen och därmed intäkterna förväntades bli under de första fem åren. 

År 1 skulle godsomsättningen bli 267.000 ton.. Inom fem år skulle man vara uppe i 342.000 ton.

Detta var då baserat på, som Karl-Axel sa, en prognos från Billerud. Det var väl inte så många förutom de som skulle besluta som trodde på de siffrorna men Kf köpte budskapet rakt av och röstade för en nedläggning av Sågkajen. 

Det var i och för sig tur att Kf beviljade lånet på 23 miljoner för utan de pengarna hade hela muddringsprojektet slutat med ett totalt fiasko.

Vi har nu sett facit, för att komma upp till de siffrorna krävs nog att det mesta av pappret skeppas ut över kaj från Karlsborg. En hel del av pappret skickas med båt från Kemi och Haraholmen. De har linjetrafik med fasta avgångar varje vecka till strategiska hamnar på kontinenten.

Hamnbolaget försökte få nya kunder till hamnen men tyvärr stupade de flesta på de besvärliga transportvägarna till kajen och bristen på lagringsytor. Vi får hoppas KIAB har bättre lycka med att ragga nya kunder

KIAB som tog över ansvaret för hamnen vid fusionen med Kalix Hamn säger i årsredovisningen för 2015 följande

"När det gäller hamnverksamheten skulle den behöva generera ett högre överskott än den gjorde 2015 för att täcka upp för framtida investeringar. För att lyckas med det skulle det behövas nya affärer vilket vi aktivt arbetar med. Hamnens utformning är dock en försvårande faktor."

Hamnen intäkter består av två delar, dels en varuavgift som baseras på mängden gods som hanteras och dels en fartygsavgift baserad på fartygens bruttoton. Som det framgår av diagrammet ovan har godsomsättningen ökat marginellt men ser man på diagrammet nedan har bruttotonnen minskat så jag antar att resultatet för 2016 blir ungefär som 2015.

Vi får hoppas att det i alla fall blir pengar över till att montera upp de sektioner av Kalix Hamnskylten som blåst ned för ett år sen. 

Tittar man på fartygsstorleken så har den minskat något. Det kan delvis bero på att förra året kom det in en 12.000 tonnare med transformatorn till Vattenfall som drog upp medel DWT lite men det har också varit färre 9000 tonnare in under året.

Största båt in under 2016 var MOEZELBORG med en dödvikt på 9200 ton och LOA 135 meter

 

Även om MOEZELBORG var störst var hon inte längst. MARIETJE NORA är 136 meter.

Årets minsta båt tonnagemässigt var YVONNE 90 meter lång och en dödvikt på 3350 ton

Årets kortaste båt var Saimakanalbåten ELKE W 83 meter och 3562 DWT

KIAB kanske skulle ha fått en del intäkter från POLAR EXPLORER om turisttrafiken utgått från Sågverkskajen som var huvudspåret från början. Den uteblivna muddringen till Sågkajen satte stopp för de planerna. Nu blev det som bekant BillerudKorsnäs oljekaj i Axelsvik som blev "hemmahamn" för POLAR EXPLORER. När man nu sett ett antal resor så kanske det borde ha varit huvudspåret från början. 

Turisttrafik i Karlsborg, del 4, Premiär för POLAR EXPLORER

Då var det äntligen dags för POLAR EXPLORER (PE) att ta över trafiken. Fartyget flaggades om från Bahamas till Svenskflagg och då krävdes det att bl.a stabilitetscertifikatet "försvenskades. För att utfärda ett stabilitetscertifikat krävs det att båten vägs först. Om vikten inte avviker för mycket från senaste vägning gäller tidigare stabilitetscertifikat annars måste man gör ett krängningsprov.

Det är gjort en del förändringar/ombyggnader för att anpassa PE till passagerartrafik. Vid en fvägning som MarinGroup gjorde för någon vecka sen visade det sig att båten vägde ca 0,5% för mycket för att certifikaten skulle gälla. Egenvikten för PE är ca 2100 ton så det var ca 10,5 ton. När man väger en båt är det fartygets egenvikt som kontrolleras

"Förbrukningsmaterial så som bränsle, färskvatten, ballastvatten, proviant, förråd m.m. räknas inte in i egenvikten och inte heller fartygets last, passagerare och besättning inklusive deras tillhörigheter. Egenvikten är alltså det tomma fartygets vikt."

Vid en ny kontroll visade det sig att man glömt att räkna bort vikten av vattnet i en 11 m3 sprinklertank. Räknade man bort den vikten också så klarade PE gränsen och kan använda de tidigare stabilitetscertifikatet.

Det fanns en plan på att utföra krängningsprov om det skulle krävas. Tanken var att lasta ombord en 12 tons grävmaskin, vilket motsvarar vikten av passagerarna ombord, som kunde flyttas från centerlinje ut till sidorna. Det är nog ingen som tror att PE med DWT på nästan 1800 ton inte skulle ha klarat det provet men det hade kostat tid och pengar.

I går var PE ute på en informationsresa tillsammans med lots för att kvalificera sig för lotsdispens, d.v.s. gå i farleden in till Karlsborg/Axelsvik utan lots. PE besökte bl.a. Fabrikskajen

Idag, dagen före Julafton, var det då dags för POLAR EXPLORER att gå ut med turister. Besättningen kommer säkert att variera men enligt de uppgifter jag fått ser det ut så här just nu

Skeppare Kenneth Hermansson från Seskarö.
Styrman Arne Larsson Västervik
Chief Gintrs Lettland ,
2:e maskinist Andrei Polen,
Matros Marcus Bergström (brukar styra STELLA MARINA i Luleå
Matros Viktor Brännmark Kalix
Rune Bäckman Kalix

Sen finns det naturligtvis flera andra som jobbar på båten utan att ingå i besättningen

Två unga Kalixföretagare som insett att kommer inte turisterna till dig får du gå till turisterna. Bägge jobbar på PE samtidigt som de driver eget eventföretag. Det gäller i turistbranschen att skaffa kontakter och bygga nätverk. Hoppas det lyckas för dem

De hade ställt upp ett antal snöskotrar som väckte stort intresse hos turisterna. Det blev en hel del mobilfoton av dem

Då var det dags. Rune lossar förtöjningen.

Landgången tas in

Sen åkte POLAR EXPLORER på sin första isbrytarsafari med en gäng förväntansfulla turister.